slaget vid lutzen

I november var de militära styrkor i Tyskland som Gustav II Adolf kontrollerade, både egna samt allierade, uppe i cirka man. Man behärskade större delen av Tyskland i en båge från den polska gränsen i öster till Elbe i väster, från Östersjön i norr till nästan ända ned till Böhmen i söder. Slaget vid Lützen den 6 november (enligt den julianska kalendern; 16 november enligt den gregorianska kalendern) var ett av de största fältslagen under det trettioåriga kriget. Striden stod nära byn Lützen, sydväst om Leipzig, i Sachsen mellan en svensk-protestantisk armé under befäl av kung Gustav II Adolf  ‎Bakgrund · ‎Slagordning och · ‎Slaget · ‎Kungens död. Slaget vid Lützen. Ett självskrivet kapitel i de gamla skolböckerna. Sverige var en stormakt när kung Gustav II Adolf stupade i kampen för den rätta religionen. Men hur mycket sanning finns det i myterna om det trettioåriga kriget? Nu avlivar ny forskning många gamla föreställningar om vilka det egentligen.

Slaget vid lutzen - Bergman inleder

Nils Brahe lyckades dock med sina mannar rensa dikena från fientliga skyttar och nu kunde Gula — och Svenska brigaderna passera över vägen. De svenska förbanden ordnade sig nu bakom landsvägen och återtog sin slagordning. Dessutom försvårades operationerna av att dimman återigen lade sig. De vek inte men fick ta stora förluster. Kungen tog nu själv befälet över dessa ryttare och ledde dem över landsvägen. slaget vid lutzen